Gallsten: vanligare än du tror, men sällan farligt

Uppskattningsvis har omkring var femte till var fjärde vuxen svensk gallsten, men de allra flesta vet aldrig om det eftersom stenarna sällan orsakar besvär. Gallsten upptäcks ofta av en slump, till exempel vid en ultraljudsundersökning gjord av helt andra skäl.

Vad är gallsten?

Gallblåsan lagrar galla, en vätska som produceras i levern och hjälper till att bryta ner fett i tunntarmen. Gallsten bildas när ämnen i gallan, oftast kolesterol, kristalliserar och klumpar ihop sig till fasta stenar – allt från sandkornsstora till flera centimeter i diameter.

Vem får gallsten oftare?

Risken ökar med:

• Kvinnligt kön – delvis kopplat till östrogen
• Stigande ålder
• Övervikt, men även snabb viktnedgång
• Graviditet
• Ärftlighet
• Vissa läkemedel, inklusive vissa hormonpreparat

När ger gallsten symtom?

De flesta med gallsten har inga besvär alls. Symtom uppstår när en sten tillfälligt blockerar utflödet från gallblåsan, oftast efter en fet måltid som får gallblåsan att dra ihop sig kraftigt:

• Intensiv, krampande smärta i övre högra delen av buken eller i mellangärdet, som kan stråla mot ryggen eller höger skulderblad
• Smärtan kommer ofta plötsligt och kan pågå från 30 minuter upp till några timmar
• Illamående, ibland kräkningar

Detta kallas ett gallstensanfall eller gallkolik. Mellan anfallen är personen helt symtomfri.

När blir det allvarligare?

Om en sten fastnar och orsakar inflammation i gallblåsan (gallblåseinflammation, kolecystit) blir smärtan mer ihållande och kommer ofta med feber. Om en sten istället vandrar ner och blockerar gallgången kan det ge gulsot (gulfärgad hud och ögonvitor) och i värsta fall inflammation i bukspottkörteln (pankreatit), som kan bli allvarligt.

Sök akut vård om buksmärtan är mycket intensiv, pågår mer än några timmar, kommer med feber, eller om du får gulsot – detta kan tyda på en komplikation som behöver behandlas skyndsamt.

Behandling

Vid enstaka, milda anfall utan komplikationer rekommenderas ofta att undvika mycket fet mat, tillsammans med smärtstillande vid behov, eftersom många aldrig får ett nytt anfall.

Vid återkommande anfall eller komplikationer är borttagning av gallblåsan (kolecystektomi) standardbehandlingen, numera vanligen som titthålskirurgi med kort återhämtningstid. Att leva utan gallblåsa fungerar bra för de allra flesta – levern fortsätter producera galla, den lagras bara inte på samma koncentrerade sätt som innan.

Gallsten som aldrig ger symtom behöver i regel ingen behandling alls, bara kännedom om att den finns.

---

Den här artikeln är allmän information och ersätter inte medicinsk bedömning. Vid intensiv buksmärta, feber eller gulsot, sök vård utan dröjsmål.