Oberoende informationssida·inte Region Skåne eller det officiella sjukhusetTill officiella sjukhusets sida

HelsingborgVårdguide
← Alla artiklar

27 augusti 2024 · Redaktionen · Källor: 1177 Vårdguiden, Danderyds sjukhus patientinformation, Svenska Höftprotesregistret

Höftledsoperation: förberedelser, ingrepp och återhämtning

Att genomgå en höftledsoperation kan ge en stor förbättring av livskvaliteten. Vi går igenom förberedelser, ingreppet, återhämtning och möjliga komplikationer.

Att genomgå en höftledsoperation kan vara ett stort steg för många, men det kan också innebära en enorm förbättring av livskvaliteten. I Sverige är dessa operationer vanliga och utförs med hög precision och expertis. Oavsett om du lider av artros, en skada eller annan höftrelaterad åkomma, kan en höftledsoperation vara lösningen du behöver.

Förberedelser inför operationen

Inför en höftledsoperation är det viktigt att få rätt information och förberedelser. Enligt nationella vårdprogram ska du få anpassad information om din diagnos, möjliga vårdalternativ, risker för biverkningar och förväntade väntetider.

Träning och kost. Regelbunden träning bör uppmuntras för att stärka musklerna runt höften och förbättra din allmänna kondition. En balanserad kost med protein, vitaminer och mineraler kan hjälpa kroppen att läka efter operationen.

Rökning och alkohol. Rökning minskar syrehalten i blodet, vilket kan förlänga läkningstiden. Alkohol kan påverka blodets koagulationsförmåga och immunförsvaret, vilket ökar risken för komplikationer. Det rekommenderas att sluta röka och minimera alkoholkonsumtionen veckorna före och efter operationen.

Operationens förlopp och metoder

Under höftledsoperationer används generell anestesi eller spinalanestesi för att du ska vara smärtfri under ingreppet. Metoden väljs utifrån skadans omfattning:

  • Total höftledsprotes – hela höftleden ersätts med en konstgjord protes. Vanligt vid avancerad artros eller större skador.
  • Delvis höftledsprotes – endast en del av leden ersätts, lämpligt vid mer begränsad skada.
  • Höftledsresektion – skadade delar tas bort och ersätts med protes eller annat material.

Kirurgen gör ett precisionssnitt för att komma åt höftleden, avlägsnar eller reparerar de skadade delarna enligt vald metod, och placerar därefter protesen. Under hela operationen övervakas din status kontinuerligt.

Efter operationen

I uppvakningsfasen övervakas du noga: neurologisk status, blodtryck och smärtlindring kontrolleras löpande för att tidigt upptäcka eventuella komplikationer.

Rehabilitering. Din fysioterapeut designar ett personligt träningsprogram för att stärka musklerna runt höften. Redan de första dagarna uppmuntras du ofta att stå upp och gå korta sträckor med stöd, vilket påskyndar återhämtningen och minskar risken för blodproppar.

Uppföljning. Regelbundna kontroller säkerställer att protesen fungerar korrekt. Vid dessa besök kontrolleras rörlighet, styrka och eventuella tecken på infektion, ibland med hjälp av röntgen.

Möjliga komplikationer

Som vid all kirurgi finns risker att känna till:

  • Djup ventrombos – förekommer hos cirka 3–5 % av patienterna. Tidig mobilisering minskar risken.
  • Infektion – risken ökar vid befintlig infektion i kroppen. Strikta hygienrutiner minskar risken.
  • Blödning – kan kräva noggrann övervakning och ibland ytterligare ingrepp.
  • Protesdelar som lossnar – hos yngre, aktiva patienter är risken något högre; färre än 5 av 100 patienter behöver en reoperation inom tio år.
  • Kronisk smärta – förekommer hos en del patienter trots en i övrigt lyckad operation.

Resultat och statistik

Svenska Höftprotesregistret (SHPR) har sedan 1979 registrerat data om höftprotesoperationer i Sverige. Antalet operationer har ökat kraftigt, från 6 operationer 1967 till över 16 000 årligen sedan 2014. Många patienter rapporterar en markant förbättring av livskvaliteten efter operationen, särskilt vad gäller smärtlindring och rörlighet.

När är operation olämplig?

Höftledsoperation är inte alltid rätt val. Allvarliga hjärt- eller lungsjukdomar, svåra infektioner, graviditet och vissa koagulationsrubbningar kan göra ingreppet olämpligt eller mer riskfyllt. Bedömningen görs alltid individuellt av läkare och ortoped.


Den här artikeln är allmän hälsoinformation och ersätter inte medicinsk rådgivning. Rådgör alltid med din läkare eller 1177 om din egen situation.

Osäker på vad som gäller för just dig? 1177 Vårdguidenger personlig rådgivning, och vid akuta symptom ska du alltid kontakta vården direkt.