28 juli 2026 · Redaktionen · Källor: 1177 Vårdguiden, Hjärt-Lungfonden
Högt blodtryck: den tysta risken de flesta ignorerar
Högt blodtryck ger nästan aldrig symtom, men är en av de största riskfaktorerna för stroke och hjärtinfarkt. Så vet du om du ligger i farozonen.
Ungefär var fjärde vuxen i Sverige beräknas ha förhöjt blodtryck, och en stor andel av dem vet inte om det. Det beror på att högt blodtryck sällan ger några symtom förrän det redan orsakat skada – vilket är precis varför det ibland kallas “den tysta mördaren” inom vården.
Varför märker man inget?
Blodkärlen har ingen smärtreceptor som varnar för högt tryck på samma sätt som till exempel en muskel gör vid överbelastning. Kroppen anpassar sig gradvis, och de flesta med måttligt förhöjt blodtryck känner sig helt normala. Vissa upplever huvudvärk, yrsel eller näsblod vid mycket högt tryck, men det är undantaget snarare än regeln.
Vad räknas som högt blodtryck?
Blodtryck mäts i två tal: det övre (systoliska) trycket när hjärtat drar ihop sig, och det undre (diastoliska) när hjärtat vilar mellan slagen. Som riktlinje:
- Normalt: under 120/80
- Förhöjt/gränsvärde: 120–139/80–89
- Högt blodtryck: 140/90 eller högre vid upprepade mätningar
En enstaka hög mätning betyder inte automatiskt att du har högt blodtryck – stress, koffein eller att just ha rört på sig kan tillfälligt höja trycket. Diagnosen ställs vanligen efter flera mätningar vid olika tillfällen, ibland med en 24-timmarsmätning.
Varför spelar det roll?
Långvarigt högt blodtryck belastar blodkärlens väggar och gör att hjärtat måste arbeta hårdare för att pumpa blod. Över tid ökar det risken för:
- Stroke
- Hjärtinfarkt och hjärtsvikt
- Njurskador
- Synskador i ögonbotten
- Åderbråck i stora kroppspulsådern
Risken ökar gradvis med trycket – det finns ingen skarp gräns där risken plötsligt uppstår, utan varje steg nedåt i blodtryck ger en lägre risk.
Vad påverkar blodtrycket?
- Ärftlighet – blodtryck går ofta i familjen
- Salt – högt saltintag höjer blodtrycket hos många
- Övervikt – särskilt bukfetma
- Alkohol – regelbundet högt intag höjer trycket
- Fysisk inaktivitet
- Stress, särskilt kroniskt förhöjd stressnivå
- Ålder – blodkärlen blir stelare med åren
Vad kan du göra?
Vid lätt förhöjt blodtryck rekommenderas ofta livsstilsförändringar i första hand: minska saltintaget, öka fysisk aktivitet, begränsa alkohol och gå ner i vikt vid övervikt. Dessa åtgärder kan ge en betydande sänkning hos många.
Räcker inte det, eller vid högre blodtrycksnivåer, finns flera väl beprövade blodtrycksläkemedel. Många behöver kombinera flera olika sorter för bästa effekt, och det är vanligt att behöva prova sig fram till rätt kombination tillsammans med sin läkare.
Mät regelbundet
Eftersom symtom oftast saknas är regelbunden mätning det enda sättet att upptäcka högt blodtryck i tid. Blodtrycksmätning erbjuds bland annat vid hälsokontroller på vårdcentralen, på vissa apotek, och hemmamätare är ett bra komplement för den som vill följa sitt tryck över tid.
Den här artikeln är allmän information och ersätter inte medicinsk rådgivning eller egen blodtrycksmätning.
Osäker på vad som gäller för just dig? 1177 Vårdguidenger personlig rådgivning, och vid akuta symptom ska du alltid kontakta vården direkt.