IBS: när magen bestämmer över dagen

IBS, irritable bowel syndrome eller “känslig tarm” på svenska, är en av de vanligaste orsakerna till återkommande magbesvär – uppskattningsvis har en av tio IBS i varierande grad. Ändå är det ett tillstånd många lever med länge innan de söker hjälp, delvis för att symtomen kan kännas svåra att sätta ord på och delvis för att de kommer och går.

Vad kännetecknar IBS?

IBS är inte en sjukdom i egentlig mening, utan ett syndrom – en samling symtom utan synlig skada eller sjukdom i tarmen vid undersökning. Det handlar snarare om att tarmen är extra känslig och reagerar starkare än normalt på mat, stress och andra vardagliga stimuli. De vanligaste symtomen är:

• Återkommande magont eller obehag, ofta lindrat av tarmtömning
• Förändrad avföring – förstoppning, diarré, eller växlande mellan de två
• Uppblåsthet och gaser
• Känsla av ofullständig tarmtömning

Symtomen varierar mycket mellan individer, och även hos samma person över tid.

Vad utlöser besvären?

Det finns sällan en enda orsak, men vanliga bidragande faktorer är:

• Vissa livsmedel – särskilt så kallade FODMAP:er, en grupp kolhydrater som lök, vitlök, vete, vissa baljväxter och frukter som jäser i tarmen och kan ge gaser och uppblåsthet hos känsliga personer
• Stress – hjärnan och tarmen kommunicerar via nervsystemet, och stress kan direkt förvärra tarmsymtom
• Hormonella svängningar, vilket är en av anledningarna till att IBS är vanligare och ofta mer symtomgivande hos kvinnor
• En tidigare mag-tarminfektion, som hos vissa tycks utlösa långvarig IBS

Vad kan hjälpa?

Kostförändringar är ofta det som ger störst effekt. Regelbundna måltider, att äta lugnt och inte för stora portioner i taget, samt att identifiera egna trigger-livsmedel kan minska besvären betydligt. Den så kallade low-FODMAP-dieten har goda vetenskapliga belägg, men bör helst göras med vägledning av en dietist eftersom den är en eliminationsdiet i flera steg och inte är tänkt att följas strikt på egen hand under lång tid.

Fiberjustering hjälper vissa men inte alla – lösliga fibrer (t.ex. i havre och psylliumfrö) tolereras ofta bättre än olösliga vid IBS.

Stresshantering, inklusive avslappningstekniker och i vissa fall kognitiv beteendeterapi riktad specifikt mot IBS, har visat god effekt eftersom tarm och nervsystem hänger ihop så tätt.

Läkemedel kan vara till hjälp beroende på vilken typ av symtom som dominerar – kramplösande vid smärta, olika medel vid förstoppnings- eller diarrédominerad IBS. Det är individuellt vad som fungerar bäst, och ofta krävs viss prövning.

Viktigt: uteslut annat först

Eftersom IBS-symtom kan likna symtom vid andra, allvarligare tillstånd, är det viktigt att inte själv anta att det är IBS – särskilt om något av följande stämmer in:

• Symtomdebut efter 50 års ålder
• Blod i avföringen
• Oavsiktlig viktnedgång
• Nattliga symtom som väcker dig ur sömnen
• Anhöriga med tarmcancer eller inflammatorisk tarmsjukdom

I dessa fall bör du kontakta vårdcentralen för utredning innan du drar slutsatsen att det är IBS.

---

Den här artikeln är allmän information och ersätter inte medicinsk bedömning. Långvariga eller nya magsymtom bör alltid utredas av läkare.