Matförgiftning: vätska är viktigare än vad du äter

Plötsliga kräkningar och diarré efter en måltid hör till det mer obehagliga kroppen kan utsätta oss för, men i de allra flesta fall handlar det om en kortvarig infektion som kroppen klarar av att bekämpa själv – förutsatt att man håller vätskebalansen under kontroll.

Vad orsakar matförgiftning?

Matförgiftning uppstår när man får i sig mat eller dryck förorenad med bakterier, virus, parasiter eller de gifter (toxiner) som vissa bakterier producerar. Vanliga bovar inkluderar Salmonella, Campylobacter, norovirus och vissa E. coli-stammar, ofta kopplade till otillräckligt tillagad mat, dålig hygien vid matlagning, eller mat som stått framme för länge i rumstemperatur.

Symtom

• Illamående och kräkningar
• Diarré, ibland vattnig och riklig
• Magkramper
• Ibland feber
• Allmän sjukdomskänsla, trötthet

Symtomen debuterar allt från några timmar till några dagar efter måltiden, beroende på vilken organism som orsakat besvären. De flesta fall klingar av inom 1–3 dagar.

Det viktigaste: vätska, vätska, vätska

Den största risken vid matförgiftning är inte infektionen i sig utan uttorkning till följd av vätskeförlust genom kräkningar och diarré. Fokus bör ligga på att fylla på vätska i små, täta klunkar snarare än att tvinga i sig stora mängder på en gång, vilket lätt utlöser nya kräkningar.

• Vatten i små, regelbundna klunkar
• Vätskeersättning från apotek är särskilt bra vid kraftig diarré, eftersom den även ersätter salter som går förlorade
• Buljong kan hjälpa både med vätska och salt
• Undvik mjölkprodukter, mycket fet eller kryddstark mat och alkohol tills magen lugnat ner sig

Vad äta när aptiten kommer tillbaka?

Det finns inget vetenskapligt stöd för strikta “BRAT-dieter” (banan, ris, äppelmos, rostat bröd) som obligatorium, men lättsmält, mild mat i små portioner tolereras ofta bäst initialt. Återgå gradvis till vanlig kost i takt med att magen känns bättre.

Varningstecken – när bör du söka vård?

Sök vård, eller kontakta 1177 för rådgivning, om du eller barnet:

• Inte kan behålla någon vätska alls under ett dygn
• Har tecken på uttorkning: mycket törst, torr mun, sällan kissar, yrsel vid uppresning, hos barn insjunken fontanell eller ovanlig håglöshet
• Har blod i avföringen eller kräkningarna
• Har hög feber som inte går ner
• Har kraftig buksmärta som inte lindras
• Symtomen pågår mer än en vecka utan förbättring

Var extra uppmärksam hos små barn, äldre och personer med kroniska sjukdomar, som blir uttorkade snabbare och där vätskebalansen behöver följas noggrannare.

Förebyggande

God handhygien, att laga mat till rätt innertemperatur, kyla ner rester snabbt och inte låta mat stå framme för länge i rumstemperatur minskar risken betydligt. Var extra noga vid grillning och vid tillagning av kyckling och fågel.

---

Den här artikeln är allmän information och ersätter inte medicinsk bedömning, särskilt vid tecken på uttorkning eller hos små barn och äldre.