Migrän: symtom, triggers och vad som faktiskt hjälper

Den som aldrig haft migrän brukar tro att det bara handlar om svår huvudvärk. Den som väl haft en attack vet bättre. Migrän är en neurologisk sjukdom som utöver smärtan ofta ger illamående, extrem känslighet för ljus och ljud, och ibland synstörningar som gör det svårt att fungera alls under attacken.

Så känns en migränattack

En typisk attack kommer i flera faser, även om alla inte upplever samtliga:

• Förkänningar (timmar till ett par dagar innan) – trötthet, humörsvängningar, sug efter viss mat eller stelhet i nacken.
• Aura (hos ungefär en av tre) – synstörningar som flimrande sicksacklinjer, blinda fläckar eller stickningar, som brukar gå över inom en timme.
• Huvudvärksfasen – ofta ensidig, bultande smärta som förvärras av rörelse, tillsammans med illamående och överkänslighet för ljus och ljud. Kan pågå mellan 4 och 72 timmar obehandlad.
• Efterdyningar – många beskriver en “migrän-baksmälla” med trötthet och svårighet att koncentrera sig dagen efter.

Vad utlöser en attack?

Triggers varierar mycket mellan individer, men vanliga exempel är:

• Oregelbunden sömn – både för lite och för mycket
• Hoppa över måltider eller lågt blodsocker
• Stress, eller avslappning direkt efter en stressig period (“helgmigrän”)
• Vissa livsmedel eller alkohol, särskilt rödvin
• Hormonella svängningar, till exempel kring mens
• Väderomslag och starkt eller blinkande ljus

Det är sällan en enda faktor som orsakar en attack, utan snarare en kombination som gör att tröskeln sänks. Många har hjälp av att föra migrändagbok en period för att se sina egna mönster.

Behandling: akut lindring och förebyggande

Vid pågående attack rekommenderas ofta smärtstillande som ibuprofen eller paracetamol i tillräckligt hög dos, tagna så tidigt som möjligt i attacken. Vid otillräcklig effekt finns receptbelagda migränläkemedel (triptaner) som verkar mer specifikt på migränmekanismen. Ett mörkt, tyst rum och vila hjälper de flesta.

Vid täta eller svåra attacker (till exempel fler än 3–4 dagar i månaden med migrän) kan förebyggande behandling bli aktuellt. Det kan handla om läkemedel som ursprungligen är utvecklade mot blodtryck eller depression men som visat sig minska migränfrekvensen, eller nyare målinriktade läkemedel. Detta är alltid något som bedöms och sätts in av läkare.

Ett vanligt fallgrop är överanvändning av akutläkemedel: att ta smärtstillande fler än 10–15 dagar i månaden kan i sig orsaka en typ av kronisk huvudvärk (“medicinöveranvändningshuvudvärk”). Blir du beroende av akutmedicin ofta är det ett tecken på att förebyggande behandling bör diskuteras.

När bör du söka vård?

De flesta migränattacker kan hanteras hemma, men sök vård om du får:

• Din första, eller “värsta någonsin”, huvudvärk, särskilt om den kommer plötsligt (åskknallshuvudvärk)
• Huvudvärk tillsammans med feber, stel nacke, förvirring, kramper eller ensidig svaghet
• Ny typ av huvudvärk efter 50 års ålder
• Huvudvärk som förändrar karaktär eller blir successivt värre över veckor

Dessa symtom kan vara tecken på något annat än migrän och bör alltid bedömas akut.

---

Den här artikeln är allmän information och ersätter inte en bedömning av läkare. Vid nya eller oroande symtom, kontakta vården.