Njursten: smärtan som beskrivs som värre än förlossning

Många som haft ett njurstensanfall, inklusive personer som också fött barn, beskriver njurstenssmärtan som den värsta de upplevt. Det säger något om intensiteten – men den goda nyheten är att de flesta njurstenar med tiden passerar av sig själva, och det finns effektiv hjälp när de inte gör det.

Varför gör det så ont?

Njursten bildas när ämnen i urinen, oftast kalcium i kombination med oxalat eller fosfat, kristalliserar i njuren. Så länge stenen ligger stilla i njuren märks den sällan. Smärtan uppstår när stenen rör sig ner i urinledaren – den smala kanalen mellan njure och urinblåsa – och blockerar eller sträcker ut den. Urinledaren drar ihop sig i kraftiga vågor för att försöka driva stenen framåt, vilket ger den typiska krampande, vågliknande smärtan.

Symtom

• Plötslig, intensiv smärta i sidan eller ryggen, strax under revbenen
• Smärtan kan vandra nedåt mot ljumsken i takt med att stenen rör sig
• Illamående och kräkningar är vanligt på grund av smärtans intensitet
• Blod i urinen, som kan synas eller bara upptäckas med urinsticka
• Täta trängningar eller sveda om stenen närmar sig blåsan
• Rastlöshet – till skillnad från många andra buksmärtor där man ligger stilla, rör sig den som har njursten ofta oroligt eftersom ingen ställning lindrar

Vem får njursten oftare?

• Tidigare njursten – risken för återfall inom tio år är betydande
• För lite vätskeintag
• Vissa kostmönster, med mycket salt eller animaliskt protein
• Ärftlighet
• Vissa kroniska tillstånd, inklusive vissa mag-tarmsjukdomar
• Varmt klimat eller mycket svettning utan att kompensera med vätska

Behandling

De flesta mindre stenar (upp till ungefär 5–6 millimeter) passerar av sig själva inom några veckor. Behandling under tiden fokuserar på smärtlindring, ofta med NSAID-läkemedel som är särskilt effektiva vid njurstenssmärta, samt rikligt vätskeintag.

Större stenar, eller stenar som inte passerar av sig själva, kan behöva aktiv behandling:

• Stötvågsbehandling (ESWL) – ljudvågor utifrån krossar stenen i mindre bitar som lättare kan passera
• Ureteroskopi – ett tunt instrument förs in via urinröret för att lokalisera och avlägsna eller krossa stenen
• I sällsynta fall, vid mycket stora stenar, mer omfattande kirurgiska ingrepp

Sök akut vård om

• Smärtan är outhärdlig eller inte lindras av smärtstillande
• Du får feber tillsammans med smärtan – kan tyda på infektion bakom en blockerad urinledare, ett allvarligt tillstånd som kräver skyndsam behandling
• Du inte kan kissa alls

Förebyggande

Det viktigaste enskilda rådet för att minska risken för återfall är att dricka tillräckligt – målet är ofta en urinmängd på minst 2–2,5 liter per dygn, vilket för de flesta innebär ett rejält vätskeintag. Beroende på typ av njursten kan även kostjusteringar, till exempel gällande salt eller vissa livsmedel, vara aktuella och bör i så fall diskuteras med vården utifrån vilken typ av sten du haft.

---

Den här artikeln är allmän information och ersätter inte medicinsk bedömning. Vid intensiv smärta eller feber, sök vård utan dröjsmål.